Nu är det vinter och flygningen är för det mesta begränsad till Youtube och Vimeo. Många regniga helger tillbringar man sittandes framför datorn iklädd pyjamas, kaffekopp i ena hand, nalle i den andra och glor på glada flygare som leker under en solig himmel. Suck… Det positiva är att man har massor med tid att reflektera över den gångna säsongens flygning och även planera nästa års äventyr
Vare sig det handlar om termik, hang eller motorflygning så drömmer många om att få flyga lite mer. Att få uppleva HG på nya sätt och få ut mer ur denna fantastiska form av flygning. Här kommer lite tips som kanske hjälper dig att öka dina flygtimmar och uppfylla den där drömmen. Tittar man på förutsättningarna hemmavid är det lätt att konstatera att vi ligger illa till. Osäkert väder på sommaren, garanterat skitväder på vintern, glest med flygställen, glest med aktiva flygare och ett stort beroende av teknik som vinsch, bilbogsering och flygbogsering om man ska nämna några stora utmaning. Men lösningar finns. För min del har införskaffandet av en motorsele räddat min flygning. Inte bara för att jag kan flyga mera utan även för att jag har kommit in i en ny värld full med möjligheter. Jag kan flyga året runt, på ställen där det inte gå att flyga fritt och på dagar när termiken är stendöd. Helt utan att vara beroende av någon annan. Och när det gäller tidsperspektivet så kan man få till en motorrunda på nolltid. Mätt med hängflygmått, såklart. De senaste fyra-fem åren har jag gjort motorflygning till en del av min vardag. Det har helt enkelt blivit en aktivitet som inte kräver mycket tid eller någon speciell planering. Som att gå till gymmet, typ. I somras flyttade jag faktiskt en av mina vingar till en hangar vid ett privat flygfält som ligger fem minuter från mitt hus. Jag har sedan dess flugit regelbundet med min Mosquito NRG därifrån. Normalt brukar det gå åt lite drygt två timmar och då innebär det en timmes flygning. Nice. En annan åtgärd som ökat mina flygmöjligheter är införskaffandet av en andra vinge, en enklare och billigare modell som går att flyga med när som helst. Att ha två vingar, där den ena underskrider ens flygkompetens, är något som rekommenderas av många kunniga HG-profiler och visat sig vara guld värt i mitt fall. 2009 bytte jag ut min trevliga allround Discus mot en vass topless Combat, en tävlingsmaskin som kräver färdigheter, kunskaper och regelbunden flygning.
DEN FÖRSTA VINTERN MED MIN nya vassa hängglidare blir det ett långt uppehåll på två, tre månader på grund av dåligt väder. Det långa uppehållet får mig att tappa flygtrimmet lite grann. Helt normalt och inte något jag hade märkt av om jag skulle ha kommit ut och flugit med min härliga Discus. Men nu har jag den krävande Combaten och det gör att jag känner en viss rädsla första gången jag ska flyga med den efter uppehållet – en känsla som jag inte haft sedan jag var nybörjare. Men jag flyger ändå och det går bra. Dessvärre blir det ett nytt uppehåll på över en månad och jag får samma känsla igen. Jag känner ingen glädje inför flygningen och negativa känslor brukar ofta resultera i inställda flygningar. Ju flera inställda flygningar, desto sämre flygtrim som orsakar ännu mera osäkerhet. Enda sättet att komma ur den onda cirkeln är att skaffa en mer lättflugen vinge som ligger under min kompetensnivå. Så för futtiga 2000 kr köper jag en gammal Tecma F1 som är både enklare och lättare, en vinge som inte får mig tvivla inför varje start. Plötsligt blir det mycket lättare att komma ut och flyga – inte bara för att den gamla Tecman är enklare att flyga utan för att den även är gammal. All oro för lera, sand, koskit, fukt, mögel och transportskador försvinner och jag njuter av friheten av att inte behöva bry mig om utrustningens utseende eller pengavärde. Så det blir flygning med båda vingarna – Combaten när jag är på topp och Tecman när jag inte riktigt är på humör – på så sätt missar jag inga flygtillfällen.
EFTER NÅGRA ÅR ÄR DET DAGS att pensionera Tecman och ersätta den med en modern vinge. Jag lyckas skaffa en begagnad Sport 2, en fantastisk vinge som är skitrolig att flyga med. Jag kan verkligen inte berömma den nog mycket. Lätt att bära, lätt att rigga, lätt att hantera på marken, lätt att flyga med motorsele och har riktig bra prestanda. Perfekt om man planerar att termikflyga lokalt och definitivt bästa vingen att hanga med på Hammar. Vingen kostar tio gånger mer än min gamla Tecma och är i toppskick, så lite rädd om den är jag ju faktiskt. Den vidunderliga Sport 2:an har faktiskt ökat min flyglust. Och nu när vi ändå snackar om roliga vingar och regelbunden flygning kan vi väl ta upp frågan om flygtrim. Hur gör man då för att behålla sitt flygtrim? Jo, man tvingar sig att flyga även under vinterhalvåret är det korta svaret. Men det är inte alltid lika lätt att komma ut och flyga på vintern, det råder brist på flygväder, flygkompisar, flygmöjligheter och inte minst – motivation. Men är det verkligen till någon nytta att komma ut och flyga några korta minuter i kylan? Jepps, det är det! Man bäddar för bättre och säkrare flygning i vårtermiken. Jag är själv ofta den enda i klubben som orkar ta mig ut och flyga när vintern är som mörkast och deppigast. Trots att motivationen ofta ligger noll när man lastar bilen och kör ut brukar jag ändå alltid landa med ett stort leende. Men den stora belöning får man efter vintern, när vårsolen börjar värma marken och termiken återvänder. När alla andra gör intressanta landningar efter en kort stund i den stökiga vårluften är du med ditt bättre flygtrim kvar uppe och flyger som en gud.
Text: Jorgos Bilis
Tidigare publicerad i Hypoxia 4/2016
